Mammajenny

Tjejerna har aldrig nånsin behövt möta sorg förut. Önskar att dom inte hade behövt det nånsin. Men nu har det hänt för första gången och tyvärr så kommer det inte vara sista heller. Förlora en kompis, varför??? Dom har aldrig nånsin känt denna förlust, aldrig varit med om någon dom tycker om försvinner! Känner mig så maktlös när barnen är ledsna. Jag som alltid säger att det finns en mening med allt som händer....men det gör det absolut inte! Jag har lärt mig det nu, livet är orättvist med ett stort VARFÖR när det gäller vissa saker. Önskar att jag kunde ta bort smärtan hos dom men.... Livet är inte bara en dans på rosor. Strunta i småsaker och njut och lev för man vet aldrig när det är slut.... ÄLSKA dina nära o kära, och låt dom veta det! Jag älskar min familj och mina vänner så oerhört mycket. Och har lärt mig tidigare att bry mig om dom jag tycker om och tillför mig glädje, så att jag kan ge det tillbaka till människor som uppskattar det! Resten ger jag blanka f-n i. Har precis fått ett tack som jag inte väntat mig, när jag ställde upp till 110 % för ett par år sen. Det var skönt att höra hur uppskattat det faktiskt var. Det värmer så mycket i hjärtat. Jag tvekar aldrig nånsin att hjälpa någon, ibland rätt och ibland fel. Men det blir en hård läxa i livet och ett uttömt energiförråd när det inte är till rätt. Nu ska jag ta ett bad och sen krypa ner i sängen med min älskade Johan. Natti natti